Här är ytterligare ett exempel på vad som händer när man låter gamla monopol hantera informationsinfrastruktur. Telenor har länge slagit sig för bröstet för att de inte har någon begränsning i sina mobila bredband.

Något som är en självklarhet för varje person som förstår informationsinfrastrukturella frågor.

Nå, häromdagen började mitt mobila bredband från Telenor fungera exceptionellt dåligt med en enorm packet loss. Det var först nu på morgonen när jag tittade lite närmare, som det syns i svart på vitt – det är strypt till 128 kbit per sekund.

Gammal modemhastighet, alltså. Och det från ett företag som lovat att de aldrig skulle ägna sig åt sådana dumheter.

En sak många inte tänker på är dessutom att det inte bara är en hastighetsbegränsning — det är ett aktivt sabotage mot kommunikationen. Det finns ingen tratt, ingen flaskhals som saker så småningom rinner igenom, utan alla datapaket som går över kapaciteten kastas oceremoniellt bort. Det ger ungefär samma effekt som om telebolag hade kastat bort vart femte ord i ett vanligt samtal: väldigt snabbt fylls samtalet av frågor av typen “vad sade du?”, “är du där?”, “kan du ta om det där?”, som i sin tur måste komma igenom förstådda, i stället för det som egentligen skulle sägas.

Fast i fallet med datakommunikation är det inte vart femte ord, utan snarare nio ord av tio. Många saker slutar att fungera tvärt.

Just nu har Telenor väldigt kort tid på sig att komma med en väldigt bra förklaring på grafen ovan, för det är exakt så en saboterad förbindelse ser ut. För att spä på irritationen ytterligare, så har jag inte direkt varit en dålig kund. Men jag är däremot kroniskt illojal mot företag som är illojala mot mig.

UPPDATERAT: Cappen försvann, till synes av sig självt, efter jag hade ringt Telenors kundtjänst. De tog mitt klagomål väldigt seriöst och ringde tillbaka till mig i omgångar. I dagsläget har jag ingen anledning att tro att Telenor faktiskt cappar något — de insisterade på att de inte höll på med sådana dumheter, och var beredda att skicka nätverkstekniker till dit jag satt för att mäta. Heder!

Pingat på Intressant. Andra bloggar om Telenor, fail, infrastruktur

SPANIEN. Spaniens regering förbereder nu ett lagförslag för att kunna stänga av websajter med ett minimum av rättssäkerhet — hela processen får ta maximalt fyra dagar. Detta skiljer Spaniens bakåtsträvighet från Frankrike och Storbritannien i det att Spanien inte försöker stänga av personer, utan infrastrukturplattformar.

Det ska bli mycket intressant att se Spanien misslyckas med sina försök, samtidigt som det är ett av de tänkbarast effektiva sätten att döda en inhemsk IT-industri. Med tanke på att jag var i Spanien nyss och kunde konstatera en total U-landsmässighet (internetabbonemang är strypta till 100 megabyte per dag) så kan jag förstå att det inte finns mycket till industri som protesterar. Men var är Partido Pirata?

Något åt det här hållet var i och för sig väntat, med tanke på att Spanien nu har ordförandeklubban för EU, och hade satt som två av sina tre prioriterade mål att, ungefär, “få bukt med den olagliga nedladdningen”. Det framgår inte ur målprogrammet om de också försökte få bukt med det bångstyriga tidvattnet.

Icke desto mindre är det intressant att notera att de försöker gå runt de regler, som Piratpartiet var med och stiftade i Telekompaketet, där det tydligt framgår att användare och medborgare inte får vara måltavlor för sådana här repressiva åtgärder. Ska vi spekulera i vad som kommer att hända?

• Fall 1: Spanska domare stänger av en spansk website. Detta är förstås möjligt eftersom Spanien har våldsmonopol över fysiska ting på spanskt territorium. Resultatet är att spansk IT-industrikultur trycks ned och hålls tillbaka — särskilt bara av möjligheten att så kan ske; det behöver inte ske ett faktiskt tillslag för att entreprenörer ska riskbedöma och välja ett annat land.
• Fall 2: Spanska domare stänger av en ickespansk website. Här kommer Spaniens regering att upptäcka att Internet byggdes för precis den här eventualiteten — att en knutpunkt skulle kunna träffas av kärnvapen och nätet skulle fortfarande fungera obehindrat. Spaniens regering kommer att upptäcka att deras lagstiftning har mycket mindre effekt på nätet än kärnvapen, det vill säga något mindre än ingen alls.

Det är heller inte omöjligt att detta ger en välbehövlig surge åt Partido Pirata. Hur som helst så har Spaniens regering uppenbarligen broccoli i strumporna vad avser informationspolitik.

Fler: Medborgarperspektiv, Karl Sigfrid.

Pingat på Intressant. Andra bloggar om Spanien, informationspolitik, upphovsrätt, repression

Jag är tillbaka vid vettig bandbredd den 26 december. Under tiden blir jag ordentligt påmind om varför den informationspolitiska rörelsen är så stark just i Sverige. Och känner frustration över att vara i praktiken offline.

Nu har man återigen misslyckats med att komma överens, där parlamentet alltså envisas med att kräva grundläggande rättssäkerhet, och därför går det hela till en sista förhandling. En liten grupp från Europaparlamentet kommer att sätta sig ner med en liten grupp från de icke-folkvalda ministrarna och försöka arbeta fram en kompromiss, som Europaparlamentet sedan får förkasta eller acceptera i sin helhet.

Det är inte lätt att stå emot när ministrar dundrar på och kräver att parlamentariker ska skämmas för att de försvarar mänskliga rättigheter. Men den här gången har vi ett trumfkort. Trumfkortet heter förberedelse och öppenhet. Ministrar kommer inte längre undan med att säga att folket inte ska ha några rättigheter. Ja, det inkluderar i synnerhet den svenska Åsa Torstensson (C).

Läs mer hos Christian Engström, Hax och Erik Josefsson. Missa inte heller att Piratpartiet nu (tillsammans med gröna gruppen) ordnar ett seminarium som omedelbart kickstartar tredjebehandlingen (mer hos Erik Josefsson).

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om medborgarrätt, telekompaketet, piratpartiet, tredjebehandling

Blandade lynchmobbar krävde att de offentliga handlingarna skulle censureras delvis av dem som tillhandahöll infrastrukturen, så att just obduktionsbilderna togs bort ur handlingarna, vilket inte bara vore tekniskt omöjligt, utan också ett olagligt ingrepp i post- och telehemligheten. Dessutom vore det synnerligen olämpligt att modifiera publicerade offentliga handlingar och återutge dem som äkta vara: det ställer alla möjliga frågor om dokumentautenticitet på sin spets. (”Vilken av de här två offentliga handlingarna, som utger sig för att vara samma dokument, är den äkta?”)

Därför är det glädjande att se att DNs artikel har helt rätt fokus. Den pratar inte över huvud taget om spridningen och distributionen av den offentliga handlingen, utan konstaterar krasst att det inte är ett problem.

Rätt så. Offentliga handlingar måste fritt kunna spridas, kopieras och granskas av medborgarna. Transparens i myndigheternas utövande är A och O i en demokrati. Särskilt, kanske jag bör tillägga, transparens i statens maktmedel gentemot sina egna medborgare.

DNs artikel, och den tillsatta utredningen, kritiserar istället åklagaren och domstolen för att ha inkluderat de omdiskuterade bilderna i en offentlig handling. Det är helt rätt frågeställning. Inte om offentligt myndighetsmaterial får granskas och spridas av medborgare.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om transparens, offentliga handlingar, arbogabilderna

Artikeln avslutas med ett citat från Hanna Berggren, pressansvarig på Posten:

– Men vi har varken rättigheter eller möjligheter att kontrollera alla försändelser. Det faller under brevhemligheten.

Lek nu med tanken, att “möjligheter” ströks från meningen ovan. Att det plötsligt fanns en fysisk möjlighet att kontrollera alla brev utan nämnvärd kostnad. Skulle brevhemligheten då försvunnit? Skulle ordet “rättigheter” då, med politisk automatik, också försvunnit?

Det är nämligen precis vad som håller på att hända på Internet för att vi — håll i er — inte ska få dela med oss av musik och film. Brevhemligheten är så helig, att den går före grov narkotikadistribution. Men skivbolagen har inbillat politikerna att den däremot kan kränkas helt fritt för att upprätthålla deras gamla lukrativa monopol.

Här ställs proportionerna tydligt mot varandra. Knarkdistribution: brevhemligheten är viktigare. Dela med sig av musik: brevhemligheten kan kränkas hur som helst.

Det är dags för politikerna att förstå vad debatten handlar om. Att det handlar om informationspolitik och medborgarrätt. Medborgarrätt 2.0, uppgraderad till en alltmer digitaliserad verklighet.

UPPDATERING: Jag inser att det jag skrivit kan tolkas som att brevhemligheten inte gäller på Internet. Det är raka motsatsen mot min poäng. Brevhemligheten gäller med full och oförminskad styrka även på Internet. Men tyvärr sitter domare, tjänstemän och politiker och sitter och klappar sig om öronen och säger LAA LAA LAA LAA LAA så fort någon påpekar det. Därför behöver de bytas ut. Därför behövs Piratpartiet.

Problemet är inte vad som står i grundlagen, när de som är tillsatta för att slå vakt om grundlagen struntar i vad som står i den.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om Metro, narkotika, brevhemlighet, medborgarrätt, upphovsrätt

[purpleline]

Jag skriver till Riksdagens Ombudsmän med anledning av det interimistiska beslut som togs av Stockholms Tingsrätt måndagen den 24 augusti, och som – i tingsrättens egna ord – vid vite förbjuder internetoperatören och internetförmedlaren Black Internet att göra upphovsrättsskyddade verk tillgängliga för allmänheten genom att tillhandahålla internetaccess till The Pirate Bay.

Jag menar att detta beslut är oförenligt med grundläggande rättsprinciper. Jag säger alltså inte att domstolen har bedömt läget fel; jag säger att domstolen kräver en sak vid vite som domstolen inte har rätt att kräva.

Följande fakta ligger på bordet, så som anges i domslutet:

1. Ingen direktkontakt finns mellan internetförmedlaren Black Internet och The Pirate Bay. Inget avtalsförhållande eller liknande föreligger. Black Internet är leverantör till en leverantör som i sin tur är en av flera som levererar internetkapacitet till The Pirate Bay.
2. Upphovsrättsintrång pågår fortlöpande.

Med detta vill jag hävda att tingsrätten, genom att kräva att Black Internet aktivt sorterar ut och kasserar meddelanden från och till The Pirate Bay som kan antas bryta mot kärandens monopolrättigheter, trots att Black Internet inte har någon direktkontakt med The Pirate Bay utan endast är en meddelandeförmedlande knutpunkt, ålägger Black Internet en aktivt brottsbekämpande uppgift. Detta har domstolen inte rätt att göra; domstolen kan inte självständigt skapa och fördela polisbefogenheter.

Samtidigt är svensk grundlag mycket tydlig med vilka befogenheter av den här typen som får skapas. Artikel 8 10 i Europakonventionen anger, att var och en ”ska ha frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning”. Detta gäller, även om dessa tankar och uttryck skulle anses bryta mot upphovsrätten; sådan spridning får då straffas endast efter spridningen har skett.

Att kringgå detta genom att vid vite kräva att en privat aktör utför selektivt förhindrande av kommunikation är inte i linje med lagens bokstav eller anda.

Europakonventionen har status som grundlag och myndighetsbegränsare i Sverige genom Regeringsformen 2:23: ”Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.”

Det är också en grundläggande princip, att ingen medborgare är förbjuden att utföra handlingar som inte är uttryckligen i lag förbjudna, samt, viktigare, att ingen myndighet är tillåten att utföra annars lagstridiga handlingar, om de inte är uttryckligen tillåtna genom lag. Detta domslut kräver att Black Internet självständigt gör intrång i post- och telehemligheten för förmedlade meddelanden, vilket är ett mandat som domstolen inte har befogenhet att dela ut.

Tingsrätten har, för att summera, vid vite ålagt ett privat intresse att bedriva aktiv brottsbekämpning på ett sätt som inte ens Polismyndigheten har rättigheter att göra. Detta ligger inte inom domstolens kompetens.

Som avslutande kommentarer handlar detta om något långt större än upphovsrätt. Det handlar om budbärarimmuniteten; en budbärares juridiska immunitet mot innehållet i ett förmedlat meddelande. Det är en fundamental del av vår infrastruktur och ett absolut krav för att vi ska ha en fungerande meddelandeförmedling i samhället som helhet. Om förmedlare görs juridiskt ansvariga för innehållet i förmedlade meddelanden, så som Stockholms Tingsrätt nu gjort, så kommer ingen förmedlare att våga förmedla något, som inte godkänts juridiskt på förhand. Det vore en mycket oroväckande utveckling. Exakt denna utveckling diskuteras just nu inom EU, i samband med bl.a. Telekompaketet, där skivindustrin trycker på hårt för att internetleverantörer inte ska få leverera något, som inte är godkänt i förväg. Det är lätt att föreställa sig hur förödande ett sådant förmedlaransvar skulle vara för Telia eller Posten, och åtföljande samhällseffekter av att medborgare inte kunde erbjudas möjligheten att kommunicera på distans. Lika förödande vore det för meddelandeförmedlare på Internet.

Med anledning av detta vill jag uppmana Riksdagens Ombudsmän att å det starkaste påpeka olämpligheten i Stockholms Tingsrätts förfarande, samt uppmana dem att respektera budbärarimmuniteten och inte påtvinga polisiära uppgifter på privata intressen.

Hälsningar,
etc.

[purpleline]

UPPDATERING: Nu även tillgänglig som den PDF som är skickad.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om pirate bay, the pirate bay, black internet, stockholms tingsrätt, yttrandefrihet, upphovsrätt, maffian

Jag vet att jag ska hålla igen på kraftorden, men det här är verkligen helt och fullständigt åt helvete. Det visar verkligen hur vi behöver byta ut och/eller utbilda precis varenda liten jävla del av de som sitter och försöker tolka upphovsrätten idag.

Ja, och så skriva om lagstiftningen. Det är förmodligen en mycket enklare uppgift.

Rent konkret handlar det alltså om att maffian har stämt Black Internet, som är en av de som förser TPB med bandbredd, och vill att de ska hotas med stora bötesbelopp om de fortsätter leverera bandbredd till Pirate Bay. Det är som att gå runt grundlagen när man inte får hindra en tidnings utgivning genom att i stället hota tryckerierna som de är beroende av. Eller distributionskedjorna.

Förjävligt, hårresande och sådant som gör mig riktigt jävla folkilsk.

Vi skickade nyss ut ett pressmeddelande som vi har även på PPs förstasida och DN var först ut med en artikel.

[purpleline]

UPPDATERING 1: Det visar sig att det inte ens var TPBs internetleverantör som förbjöds skicka vidare trafik till TPB, utan någon som inte var TPBs internetleverantör (längre). En helt godtycklig knutpunkt på Internet, alltså, som — ifall den är mellan dig och TPB — nu måste kasta bort din trafik till The Pirate Bay. Det var alltså ännu värre: det var ett renodlat angrepp på infrastruktur.

Se även Opassande.

[purpleline]

UPPDATERING 2: Enligt Sveriges Radio var det Solna tingsrätt. Dagens Nyheter och Sveriges Radio är alltså motstridiga på den här punkten. Vi jagar fortfarande originaldokument.

[purpleline]

UPPDATERING 3: Enligt trovärdiga källor var det Stockholms, och inte Solna, tingsrätt. Men det är också värt att notera att det här var ett angrepp på budbärarimmuniteten: För första gången någonsin i Sverige, så gjordes en budbärare av elektronisk trafik ansvarig för innehållet i det som förmedlades, mer specifikt tvingades att censurera all trafik med vissa adresslappar. Det är oerhört allvarligt.

Det är alltså principen “Common Carrier” eller “Mere conduit” vi pratar om, som bröts.

[purpleline]

UPPDATERING 4: Piratpartiet har nu skickat ut ytterligare ett pressmeddelande med en djupare analys. Domen finns också tillgänglig.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om censur, förhandscensur, maffian, the pirate bay, pirate bay

Institutet Pear Analytics i San Antonio i Texas skärskådade 2 000 slumpmässigt utvalda twittermeddelanden och delade in dem i de sex kategorierna nyheter, spam, personlig pr, samtal, värdebudskap och meningslöst babbel

Det tomma pratet dominerade i twittret, då 40,5 procent av meddelanden var sådana som ”jag käkar en macka” samt andra värdelösa besked.

Det skrivs inte rakt ut, men undertonen är tydlig: Eftersom nästan hälften av kommunikationen, enligt institutet, är “värdelösa” (i institutets bedömning!), så lämnar kvaliteten på Twitter som kommunikationsförmedling mycket att önska.

I andra nyheter har Decibel- och Prositinstitutet på Candelia kommit fram till att 40% av alla institut uppför sig som Pear Analytics i San Antonio, TX samt andra värdelösa institut.

Det var Andreas Ekström (via Isobel Hadley-Kamptz) som formulerade det här först och tydligast: hur kommer det sig att gammelinstitut kommer undan med sådana här intellektuella haverier?

“Det finns massor av dåliga böcker på biblioteket. Alltså är bibliotek dåliga.”

“Jag satt en hel kväll framför TVn igår utan att se något intressant. TV är värdelöst.”

Varför applicerar folk sådan här logik på Internet? Och varför kommer de undan med det?

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om gammelmedia, prositinstitutet, candelia

Det första exemplet var när Piratpartiets hela website censurerades bort från offentliga nätverk i Västra Götaland mitt under valrörelsen 2006. Vi skickade ut ett pressmeddelande om det då, och i de konkreta detaljerna var det så att förvaltningen mycket riktigt hade installerat en förhandscensur av nätet, och dessutom lagt ut skötseln av censuren på entreprenad till ett utländskt, amerikanskt företag (Websense). Detta företag ansåg inte att Piratpartiet hade idéer som var lämpliga att läsa inom offentlig förvaltning.

Floodis och andra bloggade. IDG hade en nyhetsstory med lokala representanter från Websense som menade att Piratpartiet var “ett säkerhetshot”, och också med presschefen Kjell Foss på Västra Götalandsregionen, som menar att det tog två-tre timmar att ta bort förhandscensuren mot just Piratpartiet efter det att de blivit varse om den. Göteborgs-Posten hade också en artikel.

Det andra exemplet rönte desto mer uppmärksamhet, och handlade om Sundsvalls stadsbibliotek, beläget i Kulturmagasinet. Politisk personal i Sundsvall tog anklagelsen på mycket stort allvar, och undersökte personligen om det kunde ligga något bakom den. Det ska de ha en mycket stor eloge för. Jag sade att min blogg vid minst ett tillfälle varit censurerad, så att den inte gick att besöka från biblioteket.

Dokumentation på hur det fungerar när Sundsvalls bibliotek censurerade viss samhällsdebatt finns att beskåda – med screenshots – på Johanna Sjödins blogg. De använde ett system som heter SiteCoach, som påstås söka på förbjudna ord i innehållet, och nekar medborgare tillträde till sådana debattsidor. I just det här fallet spärrades ord som “analsex”, och kallades för ett “porrfilter”. Men det innebär också att viktig samhällsdebatt och information förhandscensurerades: medborgare kunde då inte heller ta del av vetenskapliga studier av typen “Prevalensen av nya HIV-infektioner har ett statistiskt samband med preferenserna för analsex”.

I en annan del av världen hade ett av de förbjudna orden varit “falun gong”.

Förhandscensur.

Enligt trovärdig uppgift ska alltså även min blogg ha blockerats i SiteCoachs förhandscensur på Sundsvalls bibliotek vid minst ett tillfälle. Men för debattens poäng, så räcker det utmärkt att visa att den samhällsdebatt som sker på Johanna Sjödins blogg förhandscensurerades av biblioteket som olämplig för medborgarna att ta del av. Christina Lindqvist, informatör i Sundsvall, var en av dem som började diskutera med mig i kommentarsfältet på DN Debatt. Efter ett par vändor bekräftade hon just det:

Hej Rick,
Johanna Sjödins blogg i februari kan ha varit svår att nå då, om man försökte nå den från nån av de tre gamla Internetuppkopplade datorer på biblioteket som hade porrfilter. Jag vet inte om din blogg skulle ha stoppats av samma filter. Dessa datorer är i alla fall utbytta nu.

Christina Lindqvist, 14:33, 13 augusti 2009.

Det är viktigt här att förstå att jag aldrig påstod att någon aktivt försökt blockera just piratpartistiska åsikter. Jag påstod att det blev effekten av att inte förstå informationspolitik, som en del i mitt debatterande för att Piratpartiet behövs lokalt. Att förhandscensurera t.ex. pornografi innebär också med automatik att man censurerar bort all samhällsdebatt om pornografi. I Sjödins fall fick medborgare inte gå in på hennes blogg, bland annat för att hon kampanjar politiskt för kvinnors rätt att gå med bar överkropp. Även om syftet är att folk inte ska titta på porr på biblioteket, så blir effekten att man förhandscensurerar samhällsdebatt. Och alla handlingar som har den effekten är totalt och undantagslöst verboten.

Jag ska utveckla tanken om “porrfilter” en smula:

Bara för att jag tittar på en bild, så innebär det inte att jag gör det för att bli sexuellt upphetsad. Det kan vara i medicinskt syfte eller vad tusan som helst. På samma sätt kan jag mycket väl bli sexuellt upphetsad av att läsa en text — vilket också var skälet till att flera länder förhandscensurerade boken Lady Chatterley’s Lover. Idag ter det sig nästan larvigt att censurera texter — men det är faktiskt precis vad biblioteket i Sundsvall sysslade med.

En förhandscensur mot s.k. osedligheter, som pornografi, är baserad på att man försöker bekämpa upplevelser som gör medborgare sexuellt upphetsade. Men det går inte att veta varför någon försöker ta del av ett visst material, för det sitter i huvudet på folk. Det kan vara i vetenskapligt syfte, i samhällsdebatterande syfte, i konstnärligt syfte, eller för någons egen höga nöje. Det går bara att trubbigt sortera bort allt material, som kanske eventuellt skulle kunna göra någon upphetsad.

Och i den processen dödar man också all samhällsdebatt om det ämnet — och det är en långt, långt allvarligare konsekvens än att någon råkar se på en nakenbild på ett bibliotek.

Vi upptäckte för ungefär 50 år sedan att förhandscensur alltid och utan undantag är förkastligt. Hur fick några för sig att det är en bra idé, igen?

[purpleline]

UPPDATERING: Sjödin kommenterar också:

I en debattartikel skriver Rick Falkvinge “Min egen blogg, där jag argumenterar politiskt, har varit censurerad i Sundsvall, så att till exempel besökare på kommunens bibliotek inte fått läsa den” och jag kan garantera att detta påstående är helt riktigt. Det gick inte att komma åt Falkvinges blogg från bibliotekets snabbinternetsdatorer på grund av att den innehöll ”olämpliga ord”.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om förhandscensur, censur, infrastruktur, åsiktsfrihet, sundsvall, västra götaland

Personlig integritet och lättfattlighet på samma gång. Det skulle vara upphovsrättslobbyns mardröm.

Det skedde i alla fall några räddningar i sista sekunden, och det är nu bekräftat av parlamentet (IGEN!) att ingen får stängas av från Internet utan domstolsprövning.

Jag är osäker på exakt vad som hände med skrivningen om “lagligt innehåll”.

Läs mer hos Hax.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om telekompaketet, medborgarrätt

Anledningen till att det är fruktat är att det kapades av upphovsrättsindustrin på vägen för att ge dem kontrollen över Europas kommunikationsinfrastruktur. Politikerna är som vanligt totala fågelholkar inför det som sker mitt framför ögonen på dem. Hur fan kan de låta det här ske? Infrastrukturminister Torstensson är ett demokratifarligt mähä som inte begriper vilken skada hon ställer till med här.

Det här visar hur otroligt sårbar demokratin som koncept är. Just nu har vi alltså kommit till en punkt där voteringsordningen imorgon avgör om budbärarimmuniteten, alltså att budbäraren aldrig är ansvarig för innehållet i ett förseglat brev, ska finnas kvar i Europa. Och det ser mörkt ut.

Läs mer: Josefsson, Alexandersson, Engström, Andersdotter, Troberg, Kullenberg, Andersson, Opassande, Lindgren, Schlyter.

Så bräcklig är demokratin. När turordningen på ärendena kan avgöra om vi har kvar demokratiessentiella skyddsfunktioner eller inte, så är vi – i klarspråk – riktigt jävla illa ute.

Därför behövs Piratpartiet. Slaget om det öppna samhället står här och nu.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om piratpartiet, budbärarimmuniteten, telekompaketet

Det är inget kryphål. Copyriot utvecklar. Jag tänker formulera mig kortare:

Lagen kräver faktiskt att sådana loggar raderas så fort de inte behövs för fakturering. Det är ett absolut krav från lagen att internetleverantörer inte ska spara identifierande trafikuppgifter en sekund längre än nödvändigt.

Att då framställa det som ett “kryphål” blir helt fel, eftersom lagen är avsedd att skydda kundernas integritet på exakt det sättet. Det är inget fel som måste fixas, utan någonting som är alldeles genomtänkt.

Bahnhof följer lagen. Det borde fler internetleverantörer göra. Och säga det offentligt.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om privatliv, bahnhof, ipred

Det är alltså så häpnadsväckande, att samtidigt som infrastrukturminister Åsa Torstensson har försäkrat på heder och samvete här på hemmaplan att folk naturligtvis inte ska kunna stängas av från internet, så har den svenska regeringen aktivt drivit linjen i Bryssel att folk inte bara ska kunna stängas av från nätet, utan dessutom utan domstolsprövning.

Som jag säger i pressmeddelandet:

– Internet är ingen leksak man kan ta ifrån barnen om de varit dumma, säger Falkvinge. Det är en absolut förutsättning för att ta del av samhället idag: betala räkningar, söka jobb, arbeta, umgås med vänner. Tanken att regeringen har drivit linjen att privata intressen ska kunna stänga av medborgare från samhället utan domstolsprövning är svindlande.

– Regeringen visar gång på gång att den är fientligt inställd till framtidens industrier och Sveriges egenskap som kunskapsnation. Vem hade de tänkt ska driva svensk ekonomi efter Volvo och Saab? Per Gessle? Regeringen har inte förstått varför en majoritet av världens webbplatser faktiskt drivs med svensk teknik, och kastar hela det nationella försprånget i papperskorgen.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om framtidsfientlighet, infrastruktur, telekompaketet, plattnackepolitiker

(Nättrafiken gick tydligen ner lika mycket den 1 april 2008.)

TTs originaltelegram innehöll ett uttalande från NetNods VD, som konstaterade att det inte gick att dra några slutsatser om att trafiken hade minskat över huvud taget på det underlag som användes för artikeln. Detta valde dock de flesta medier att klippa bort, till förmån för Antipiratbyråns segeruttalande.

Gammelmedia, källkritik ffs! Om ni ska hålla på så här, så behövs ni inte. Och presstödet behövs absolut inte.

[purpleline]

UPPDATERING: Rubriken är lite missvisande. Det går inte att säga att fildelningen inte gick ner igår. Men det går heller inte att säga att den gick ner. Det data som användes för artikeln kunde inte användas som bas för det påståendet — vilket också källan till datat tydligt angav.

[purpleline]

UPPDATERING 2: Aftonbladet verkar ha varit först ut med den här storyn (att NetNod säger att det inte alls går att dra sådana slutsatser). Bra gjort! Jag ser dessutom att storyn kommer från TT, så det kan vara jag som inte har sett den i andra tidningar. Återigen, hatten av — självkritik är oersättligt.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om gammelmedia, fildelning, källkritik

För det första har politikerna misslyckats med att hålla Internet öppet. Men det är faktiskt ingenting som vi behöver politikerna till. Vi kan bygga kunskapssamhället själva; det krävs inte speciellt många av oss för att se till att det finns trådlöst, öppet, fritt och anonymt nätverk överallt i stadskärnorna. Därför börjar jag direkt idag. Det här är min nya trådlösa accesspunkt (högst upp i högen) som inte har något kryptolösen till nätverket:

Trådlös accesspunkt till det öppna och fria nätverket Ipredia.

Tyvärr har jag ingen ström till accesspunkten just nu; D-Links strömadaptrar går av någon anledning sönder lika lätt som äggskal. Varje gång strömmen bryts i centralen, eller med strömavbrott eller vad som helst, så går en eller två adaptrar sönder. Någon som vet var de kan köpas i fempack? Eller i en tåligare modell? Det är alltså den här jag pratar om:

Numera kasserad D-Link-strömadapter. Yet another. Var finns fempack?

Hur som helst. Vi är faktiskt så många att vi kan bygga kunskapssamhället själva. Vi kan se till att det finns öppet, fritt och anonymt Internet överallt i stadskärnorna, bara genom att öppna upp våra trådlösa nätverk. (Till saken hör att vi då också bör låsa ner våra datorer på det egna nätverket. Men det bör man ha gjort ändå.) Och för att förenkla för oss alla, så föreslår jag att vi kopierar Emma och väljer just nätverksnamnet Ipredia. På så vis kommer våra datorer snabbt att hitta öppna nätverk som är uppsatta just för det ändamålet.

En sådan aktion blir nämligen effektivt dubbelriktad. Prejudikat från Danmark visar att Lobbyn inte lyckas med sina stämningar om den anklagade haft ett öppet trådlöst nätverk där vem som helst kan komma in; domstolen frikänner då. Även i USA lägger Lobbyn numera omedelbart ner sina juriska hot inför den försvarslinjen. Så det neutraliserar Ipred, men det neutraliserar också den kommande trafikdatalagringen — eftersom det inte längre går att veta, vare sig för myndigheter eller internetleverantörer, vem som har varit var vid vilken tidpunkt. Den spårbarhet som de så länge dreglat efter är tillintetgjord med gemensamma krafter eftersom ingen av oss helt enkelt vill kunna spåras.

Och det är vi alla som kan bygga de här hörnstenarna för kunskapssamhället. Det viktigaste är att vi tillsammans skapar ett öppet, fritt och anonymt Internet – en grundpelare för framtida demokrati. Att vi totalt desarmerar repressiv lagstiftning i samma veva kommer som en praktisk sidoeffekt.

Vi bygger kunskapssamhället. Vi är tillräckligt många för att börja göra det utan att vänta på politikerna. (Innan vi byter ut dem, vilket vi också ska göra.)

Där politiker och andra repressiva krafter vill att vi ska hålla oss på våran kant och vara rädda för att bli spårade, så har vi faktiskt kapaciteten att ta saken i egna händer och vägra vara rädda. Och det är precis vad jag tänker göra.

[purpleline]

Fler som skriver om Ipredia och som tänker öppna sina nätverk: Kulturbloggen, Zac, Svensk Myndighetskontroll, Jardenberg, Scaber Nestor, Pure Nandi och Varför inte?.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om ipredia, emma, opassande, upphovsrätt, ipred, privatpolislagen, yttrandefrihet, kommunikationsfrihet, informationsfrihet

Det är naturligtvis av precis alla de anledningar som regeringen (och för den delen socialdemokratin också) försöker stoppa och hindra.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om Sverige, Internet, pirate bay, the pirate bay, piratebay, tpb, piratpartiet, piratbyrån

Rapporten verkar fantastisk. Den kräver inte bara att Sverige omedelbart avskaffar FRA-lagen om allmän avlyssning, utan också att Sverige lägger ner alla planer på att genomföra privatpolislagen Ipred.

Den promotar visserligen Ipred2, vilket jag har åsikter om, men vingklipper de farliga bitarna (markerat med min fetstil nedan).

Den kräver också att Internetcensuren för lagstiftare upphör och mycket annat extremt välbehövligt. Jag tar helt enkelt och klipper in alla punkter som rapporten kräver att länder genomför i sin helhet. Här finns otroligt mycket att analysera.

• Participate in efforts to make the Internet an important tool for the empowerment of users, an environment which allows the evolution of ‘bottom up’ approaches and of e-democracy, while at the same time ensuring that significant safeguards are established as new forms of control and censorship can develop in this sphere; the freedom and protection of private life that users enjoy on the Internet should be real and not illusory;
• Recognise that the Internet can be an extraordinary opportunity to enhance active citizenship and that, in this respect, access to networks and contents is one of the key elements; recommend that this issue be further developed on the basis of the assumption that everyone has a right to participate in the information society and that institutions and stakeholders at all levels have a general responsibility to assist in this development, thus attacking the twin new challenges of e-illiteracy and democratic exclusion in the electronic age;
• (uppdaterat) Ensure that Member States that intercept and monitor data traffic, regardless of whether that applies to their own citizens or to data traffic from abroad, do so under the strict conditions and safeguards provided by law; call on Member States to ensure that remote searches, if provided for by national law, are conducted on the basis of a valid search warrant issued by the competent judicial authoroties; note that simplified procedures for conducting remote searches in comparison with direct searces are unaccaptable, as they infringe the rule of law and the right to privacy (detta från ett ändringsförslag av Inger Segelström som röstades igenom i utskottet)
• Ensure together with other relevant actors that security, freedom of expression and privacy, as well as openness on the Internet, are approached not as competing goals, but instead are delivered simultaneously within a comprehensive vision that responds adequately to all these imperatives;
• Invite the Presidency of the Council and the Commission to reflect on a comprehensive strategy in order to combat cybercrime, including the ways in which to address the issue of “identity theft” at EU level;
• Encourage reflection on the necessary cooperation between private-public players in this field and on the enhancement of law enforcement cooperation;
• Pursue the work undertaken within the framework of the Check the Web project and promote actions aiming at improving the circulation of information on cybercrime, such as the recent initiatives for setting up national alert platforms and a European alert platform for reporting offences committed on the Internet, provided that the necessary safeguards are in place;
• Encourage programmes to protect children and educate their parents as set out in EU law with respect to the new e-dangers and provide an impact assessment of the effectiveness of existing programmes to date;
• (det här syftar på IPRED2 – notera vingklippningen) Proceed to the adoption of the directive on criminal measures aimed at the enforcement of intellectual property rights while simultaneously prohibiting, in pursuit of that purpose, the systematic monitoring and surveillance of all users’ activities on the Internet, and ensuring that the penalties are proportionate to the infringements committed; within this context, also respect the freedom of expression and association of individual users and combat the incentives for cyber-violations of intellectual property rights, including certain excessive access restrictions placed by intellectual property holders themselves;
• ensure that the expression of controversial political beliefs through the Internet, including with regard to terrorism, is not subject to criminal prosecution;
• Consider that “digital identity” is increasingly becoming an integral part of our ‘self’ and in this respect deserves to be protected adequately and effectively from intrusions by both private and public actors; take due account of the importance of anonymity, pseudonymity and control of information flows for privacy and the fact that users should be provided with the means to efficiently protect it;
• Recognise the danger of forms of Internet surveillance and control aimed also at tracking every ‘digital’ step of an individual, with the aim of providing a profile of the user and of assigning ’scores’; make clear the fact that such techniques should always be assessed in terms of their necessity and their proportionality in the light of the objectives they aim to achieve; emphasise also the need for an enhanced awareness and informed consent of users with respect to their e-activities (e.g., the case of social networks);
• Examine and prescribe limits to the ‘consent’ that can be requested of and extracted from users, whether by governments or by private companies, to relinquish part of their privacy, as there is a clear imbalance of negotiating power and of knowledge between individual users and such institutions;
• Strictly limit and define the cases in which a private Internet company may be required to disclose data to government authorities;
• Condemn government-imposed censorship of the content that may be searched on Internet sites, especially when such restrictions can have a ‘chilling effect’ on political speech;
• Call on the Member States to ensure that freedom of expression is not subject to arbitrary restrictions from the public and/or private sphere and to avoid all legislative or administrative measures that could have a ‘chilling effect’ on the speech of individuals;
• Draw attention to the fact that the development of the ‘Internet of things’ should not sidestep the protection of data and of citizens’ rights;
• Encourage the promotion of the “privacy by design” principle according to which privacy and data protection requirements should be introduced as soon as possible in the lifecycle of new technological developments;
• Exhort all Internet players to engage in the on-going process of the “Internet Bill of Rights,” which builds on existing fundamental rights, promotes their enforcement, and fosters the recognition of emerging principles; in this respect the dynamic coalition on the Internet Bill of Rights has a leading role to play;
• Ensure that, in this context, a multi-stakeholder, multi-level, process-oriented initiative and a mix between global and local initiatives are considered in order to specify and protect the rights of Internet users and thereby ensure the legitimacy, accountability and acceptance of the process;
• Encourage the active participation of the EU in different international fora dealing with global and localised aspects of the Internet, such as the Internet Governance Forum (IGF);
• Take part together with all the relevant EU actors in the establishment of a European IGF that would take stock of the experience gained by national IGFs, function as a regional pole, and relay more efficiently Europe-wide issues, positions and concerns in the upcoming international IGFs.

Kredd till Micke som hittade förslaget.

Uppdatering 1: Micke har hittat alla ändringsförslag till LIBE också. Oklart hittills vilka som gick igenom.

Uppdatering 2: Nu även på Newsmill (hittat av Micke, igen).

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om EU, ipred, FRA, privatliv, fildelning, upphovsrätt, libe

IFPI i Norge kräver att Telenor ska censurera bort The Pirate Bay från Internet. Inom två veckor. Annars hotar de med stämningar.

Skivindustrin förklarar verkligen krig mot Internet. Tror de verkligen att de kan vinna det?

Det är som många av oss har sagt tidigare:

Skivindustrin vill dela upp hela mänskligheten i de som får prata, det vill säga de själva, och de som inte får göra det, det vill säga resten. Internet, och förmodligen all annan infrastruktur, ska spegla den här verkligheten. De som inte får prata ska bara hålla käft och öppna plånboken.

Det är inte en verklighet jag vill vara del av. Därför är jag politiker och vill ändra på lagarna för att sätta stopp för den här industrins framfart.

[purpleline]

Pingat på Intressant. Andra bloggar om the pirate bay, pirate bay, piratebay, censur, yttrandefrihet, maffian, mafiaa, upphovsrätt, fildelning, piratpartiet