Personligen har jag mycket svårt att se hur man tolka det så, utan delar istället ditt sätt att tolka beslutet. Det är handlingen som X som förbjuds, där X utförs på sättet Y.

De förbjuder handling X (förmedla den sortens paket) genom metod Y (koppla upp TPB), alltså.

Det är handling X som är förbjuden i första hand, men domen kan tillgodoses genom att sluta använda metod Y i affärsverksamheten.

Om sajten byter ägare/inriktning så kan rimligen inte en dom mot grundarna vara ett argument för att sajten i sig är olaglig

Antag att om samma resonemang som finns i upphovsrättslagstiftningen som tingsrätten använder sig av skulle appliceras på ett hotfullt medelande i en MSN chatt.

Mottagaren skulle då, istället för att stämma den förvirrade skribenten, kunna stämma Op:en för medhjälp till, Ms för medhjälp till medhjälp, och den del ISP:er som fört det illegala meddelandet vidare för medhjälp till medhjälp till medhjälp. Men eftersom det inte existerar någon anti-demokratisk särlagstiftning på detta brottsliga område, så är alla mellanhänder befriade från ansvar, trots att olaga hot kan ge upp till fyra års fängelse, dvs det är ett mer allvarligt brott att hota någon än att fildela Kalle Anka illegalt.

http://www.savetheinternet.com

Sedan kan man ju spinna vidare och titta på e-handelslagen paragraf 16 som gör internetleverantörer fri från skadeståndsansvar vad avser innehållet i informationen de förmedlar. Men det gäller bara under förutsättning att de inte “väljer ut eller ändrar informationen” – det som tingsrätten nu ålagt dem att göra.

Sammantaget verkar det alltså märkligt nog som att tingsrätten genom sitt beslut öppnar upp möjligheten för andra att lättare stämma internetoperatören för den information som de förmedlar.

En annan mycket märklig sak är att skiv- och filmbolagen yrkade på ett förbud mot medverkan till tillgängliggörande av de aktuella verken medan vitet innebär ett förbud mot tillgängliggörande av verken (notera att ordet “medverkan” inte finns med i vitesförbudet).

Annars blir det ingen action. De vill inte göra en massa jobb, utan säger istället att makten gjorde rätt. Speciellt om anmälaren inte jobbat jättehårt med att specificera alla detaljer i den rättsliga situationen på juristernas eget språk.

En alternativ teori är att JO är till för att kunna “säga” att man har någon som granskar makten, medan JO resultatmässigt ser genom fingrarna i de allra flesta fall.

Bra iallfall Rick att du ser att PP har varit tysta under sommaren och halverats i stöd. Den största utmaningen om PP ska få varaktigt förtroende är att visa uthållighet:

- att PP inte bara är en dagslända, utan har tillräcklig resolve och determination för att kämpa vidare trots att lobbyn aldrig kommer vika en millimeter och kommer få domstolarna, ministerrådet och alla andra instanser med sig vid varje bedömning. Det kommer alltid att vara motvind. Så har det historiskt varit för alla frihetsrörelser.

“When I despair, I remember that all through history the ways of truth and love have always won. There have been tyrants, and murderers, and for a time they can seem invincible, but in the end they always fall. Think of it–always.”