Mandalas senaste bloggpost: Tvättmorgon

bland annat en debatt om att aga barn, en som tyckte det skulle vara lagligt kom med argumentet

men ända sättet att se till att folk inte agar är ju att införa övervaknings samhälle, med spioner och anonyma tips… altså måste det få vara tillåtet att aga sina barn.

har hört det argumentet för(efter) nånstans.

skilnaden är ju att dom aldrig införde övervaknings samhälle.

efter som 40 000 kommer hoppa på mig för det här så kanske jag ska påpeka att jag tänker rösta på PP i eu valet.

men argumentet “ändra lagarna efter verkligheten” är ungefär som en gammal sketch jag så med 2 poliser som sa “sens we legalized burglary crime is down 50%”

Min poäng var att det *går* att utforma lagar som gör att det utgår ekonomisk ersättning från staten till kulturnäringen i olika former *utan* att vi för den sakens skull är att betrakta som en planekonomi, och alldeles oavsett hur stor ersättningen är eller vad den grundar sig på. Sedan har jag inte alls påstått att jag själv stödjer en sådan modell, jag säger bara att det knappast går att påstå att kulturbidrag à la nuvarande system gör oss till ett samhälle med kommunistisk planekonomi som övergripande ekonomiskt system. Det gör att folk kommer betrakta dig som världsfrånvänd enligt min erfarenhet.

Därför anser jag att det inte är ett argument som kommer att övertyga någon om det riktiga i fri kommunikation över Internet.

Olas senaste bloggpost: Repressiv eller representativ parlamentarism?

Det är likadant med TV-avgiften, som också beslutas av politikerna; den skall finansiera Sveriges Television, men den innefattar inte (ännu) något påbud om att varje hushåll måste inneha en TV att betala avgift för (det är dock på gång; genom att i lagen definiera datorer, telefoner, kylskåp och andra nätanslutna hushållsapparater som “TV-mottagare” försöker man säkerställa att inget hushåll i längden klarar sig helt utan “TV”). Och det är ändå bara en försörjningsmöjlighet för de anställda på ett TV-sändningsföretag, inte för hela branschen, så detta kostar betydligt mer än det smakar.

Vi skulle i princip kunna lagstifta om förbud mot att importera utländska bilmärken i syfte att “rädda” svensk bilindustri och låta de anställda på Volvo behålla jobben, men det skulle dels vara en oacceptabel inskränkning av bilköparnas handlingsfrihet, dels inte fungera i praktiken (ett kommersiellt företag som berövas sin konkurrens förtvinar och dör på grund av otjänliga produkter).

Upphovsrätten föreskriver inget specifikt belopp för försäljningen av enstaka exemplar, men när försäljningen går ned är det helt fel väg att försöka begränsa det utbud som köparna kan få tag i. Erbjud det som köparna vill ha i stället.

Sedan gäller det att vara mycket vaken för politikens tvära kantringar. Det vi nu ser är hur Alliansregeringen mycket plötsligt framträder som det nakna tyranniets huvudkraft. Den sargade socialdemokratin börjar, rörigt och yrvaket, visa livstecken och gryende medvetenhet om hotet mot vår frihet och vår demokrati.

Med tanke på den ekonomiska krisen har medelklassen allt skäl till oro och pessimism. Det välstånd som finns räcker nu bara till de verkligt rika, som vill kompensera sig för storförluster på aktiemarknaden. Medelklassen har att se fram emot en omfattande proletarisering. Vi kastas en efter en ut i otrygghet och misär. Den gradvisa destruktionen av internet är monopolkapitalets metod för att lamslå medelklassen, med dess för Makten hotfulla grepp mom nymedia.

För att vinna verklig kraft måste frihetsrörelsen alliera sig med den folkliga sociala rörelsen till försvar för välfärdssamhället. Det är av vitalt intresse för oss allihop med tanke på vår nya otrygghet. Vi måste göra oss av med vår naivitet och våra illusioner och börja kämpa på allvar, annars är det kört för oss. Och kom ihåg: att enbart sitta på internet och väsnas räcker inte långt.

Det gäller nu att sätta till alla klutar för bringa åstad ett opinionsras för våra tyranniska regeringspartier.

Samt att på allvar resa den radikala parollen:

SVERIGE UT UR EU.

Så ett avslutande ord till alla fega wordpressbloggare. Det gäller nu att se över sin egen småaktighet. Samtliga system utom Blogger filtrerar bort mig, vilket ju är enbart löjligt, som vi ser. Vem är egentligen er huvudfiende: TYRANNIET – eller vidriga vidriga vidriga lilla trollet jag?

- Peter Ingestad, Solna

Bolibompas senaste bloggpost: Det sista

RedLibs senaste bloggpost: Verklighet och fiktion

Olas senaste bloggpost: Repressiv eller representativ parlamentarism?

Olas senaste bloggpost: Repressiv eller representativ parlamentarism?

Vi ska inte gömma oss för mycket bakom det som vi tror att flest kan hålla med oss om – det som kanske kan ge mest sympatisörer och röster. Vi måste också vara sanna mot vår ideologiska grund, som ju är att information, kunskap och kultur är som mest till samhällets gagn, både i stort och för varje individ, om den är så fri som möjligt. Från både ett praktiskt liksom från ett humanistiskt perspektiv.

Detta kanske är mer svårsålt, men den dag vi enbart försöker sälja oss, den dagen har mitt politikerförakt spritt sig även till Piratpartiet.

Det är sant att vi inte ska prata om gratis, men vi SKA prata om fritt!

Detta med att vi faktiskt vill att kultur, kunskap, och information ska vara FRI saknar jag i argumentationsövningen. Och då inte som en de facto konsekvens av att undvika integritetsövertramp och övervakning, utan faktiskt som en ideologisk kärnvärdering.

Det känns faktiskt lite obehagligt att vår absoluta kärnvärdering verkar ha undanskuffats till någon dunkel nästan lite skamvrå av dig, Rick.

Direktlänkar till information är i min erfarenhet långt effektivare än vidarebefordrade utskick, har större autenticitetskänsla än vad som kan uppnås i elpost (mindre lättredigerat på vägen från skribenten), och ger därtill läsaren återkopplingsmöjlighet.

Annat informationsspridningsunderlättande vore ett attroibut id=”argumentation” eller dylikt på rubriken “Veckans argumentationsövning”, så vi kan direktlänka till http://rickfalkvinge.se/2009/04/28/vi-bygger-om-tillsammans/#argumentation — för ett ofta extra intressant parti — åt läsare som kan förväntas ha trånga uppmärksamhetsfönster.